Jo då!

Hittade ett gammalt blogg inlägg som jag sparat på datorn!
Läste det och tänkte jahaja! Fan vad klok och vettig jag lät där! Så publicerar det igen minsann! ^^
Man kanske skulle ta och läsa igenom sina gamla inlägg någon dag, lära mig själv något.
Tror på det där. Att gå igenom saker igen, ibland träffar man på saker man har glömt, och som man behöver manifestera en gång till.
Som detta.
Oh ja.
 
Puss Å Kram.
 


 

"I helgen blir det nämligen, Betnér med min kära Emily med Y. Eller som hon beskriver i sin nya blogg, Emil med Y.
Enkelt.
Alltså inte Emelie Vs, min guldklimp Utan Min Emil med Y min stjäärna!
Åh så fint folk man har omkring sig.
Faktiskt.

Häromdagen på kvällen fick jag ett sms av en vän, bara sådär liksom, det är citerat från Björn Gustafsson:

"Du e hej och skeppohoj,
du e sodastreamad oboy,
du är allt en man kan få,
du är bättre än die hard hard tvååååå!"

Mitt hjärta smälte, de gjorde mina veckor framöver, Tack Lucci! <3


Det är dags att jag blir uppskattade,behandlad, respekterad och sedd för den jag Är.
Det är på tiden.

I de senaste relationerna, har jag blivit väldigt illa behandlad, på ett sätt som kanske inte är så tydlig, som att någon bokstavligt spottat på mig, mer själsligt.
Det har uppstått en känsla, en allt för välbekant smärtsam känsla, i roten av allt.

En känsla som känns igen ifrån barndomen, en djup och väldigt personlig känsla, (och håll till godo gott folk, för det är nämligen så att jag drar ner på det personlig ganska ordentligt här nu, är för öppen och sårbar här)

En känsla av mindervärde.
En känsla av att jag, Therese, mina känslor, mitt tycke, mina åsikter, värderingar, vad Jag känner, är värt noll.
Det spelar ingen som helst roll, jag har ingen rätt, jag ska bara ta och få vad andra människor ger och acceptera.

När folk inte ens har haft ett mänskligt beteende och respekten,
att ge mig en förklaring så är det som att de fullständigt struntat, pissar på mig som människa, mina känslor och mitt värde.

Ingen Respekt för mig. Ingen som helst förståelse.

Och det strävar också emot allt som jag står för, min livsfilosofi,

det stärvar emot Paulo Coelho, Gandhi, Deepak, Jesus, Buddah, min mamma,
Men framför allt går det emot det viktigaste.
Det enda vi människar har och som är så viktigt att vi har kvar i en tid som denna.
Nycklen till alltings allt.


Kärlek.


Vi är alla ett, tillsammans.

"För alltid ska vi tillhöra varandra, i ett kretslopp utan slut, här ser vi den"-Pocahontas


Basic Disney fucking förnuft liksom ;D
Till och med Nalle Puh vet bättre!
Jag känner mig som Ior ibland.
När jag gick på högstadiet och gick igenom den obligatriska, det-är-synd-om-mig-mobbad-fas så var just ior min favorit.



Jag har aldrig varit den "starke".
Kommer aldrig bli det heller, eller jag är det kanske på ett sätt nu, på ett sådant sätt att jag vet ungefär vad jag vill, eller jag vet vad jag gått igenom så att säga.
Men jag har ingen "stark" perosnlighet.
Det är inte jag som märks på en fest eller när man kliver in i ett rum.
Jag har alltid varit den tysta, den blyga.
Den som följer men i strömmen, faller för grupptrycket typen.
Tyvärr så har jag även de tendenserna idag, även om jag jobbar med dom.
Jag har alltid varit den som har problem med aukteritärer.
Jag var den som började gråta om jag fick skäll av läraren för något jag inte ens gjort.
Jag har aldrig vågat ställa mig upp och sagt ifrån.
Jag är den som aldrig någonsing vågat tjyvåka för att jag är livrädd att få mega skäll av konduktörerna.
Jag kan till och med än idag bli lite nervös om biljettautomaten inte fungerat och man ska tala om det för tågpersonalen.
Haha :)

men jag har alltid velat vara den, den häftiga rebelliska tjejen.
Hon som säger ifrån om någon röker på tåget( har hänt, men jag vågade inte säga något)
Hon som säger ifrån om läraren har fel,
Hon som absolut inte tar någon skit.
Jag har alltid dragits till sådana människor, jag faschineras av dem, ser upp till dem, i slut ändan blir jag naturligtvis också en aning tampad på, av dem, eftersom jag inte själv blir stark i rösten.
Innerst inne är jag ju också sådan, och som sagt jobbar jag på det, är så mycket bättre på det.

Jag har börjat våga agera i situationer jag kanske inte vågat agera i, innan.
jag har börjat säga ifrån med lite starkare röst.
Min röst är lite starkare just idag, än vad den var för några år sedan, rent av, vad den var för ett par veckor sedan.
Det blir lite bättre, hela tiden.

Men orsaken till just detta är just den jag har upplevt under mitt korta liv.
Känsla av mindervärde, för innerst inne har jag ju inte kännt rätten att säga något.
P.g.a Självvärdet.
Och att jag just nu känner en stark känsla inom mig att behandlignen jag har fått av vissa människro är "fel" och orättvis är ett enormt framsteg.
För i vanliga fall hade det inte varit någon ilska överhuvudtaget, jag hade inte kunnat sätta fingret på varför jag tar så illa vid mig.
Men det blir klarare och klarare och det är helt fantastiskt.

Vad är det som har gjort dig till den du är?
Vilka handlingar, situationer, har gjort att Du handlar på ett visst sätt idag?
Är du Nöjd med hur du reagerar och agerar i vissa situationer?

Fan vad livet är coolt.

Over And Out, med så jäkla mycket kärlek till mig själv och all ni där ute, Fan vad ni är Bra!
Ta hand om varandra,
och glöm inte att alltid;
Stay In Love.."

 

 



 

 

 


Bilderna som gått.

 
 
Bilderna är från Instagram, så jag kvaliten är ju bajs. Får se om jag hinner lägga up orginalen...
 
 
//

well.. Its just how I am..

I really really suck.
 
Det är en del som händer.
Men ändå inte.
 
Ehm he he he he he....
 
Jag var i Kävlinge igår, och i förrgår. Kävlinge, av alla ställen.
Det var en märklig känsla. En ytterst märklig känsla.
Men på ett sätt behövdes det.
Har funderat på det länge, att åka dit igen, få lite avslut så att säga..
Har tänkt likadant med gården och gamla skolan..
Tror det hade varit nyttigt.
 
Är sååå trött just nu... Åkte hem imorse, 6 över sex gick tåget.
Kunde inte riktigt slita mig och åka igår kväll.
Så nu sitter jag på jobbet. Jobbar extra, och ja, så galet trött....
 
 
 
 
Puss.
 
//

Jobbar












Italien. Töser.

 
Helia och Cristina var här nyss så vi planerade italien resan lite!
 
Asti, Milano, Mumford and Sons, Verona, Venedig, Genova.
Jisses.
Kärlek, gubbar, getter, oliver, pasta, bröd, natur, filosofi, spegel, vin, ost.
Oh maj gad.
 
 
Och Sofiie kom såklart över och hängde lite också, she cant stay away! ;D <3
 
 
 
Nu är jag mega mega trött, första stunden jag är hemma själv idag. Serier och slapp..
 
Need it.
 
 
Puss
 
//

Snöööööö!!!!

Jaaaaa!!! Jag älskar snööö!
Och det har kommit snööö!!
Va jag e lycklig va jag e lycklig!!
 
 
Snöööööööööööööööö

Im Still Loving You.

På så himla konstigt humör ikväll.
Massa känslor som far.
Vet inte vart jag ska göra med alltihopa.
Stunder som dessa man önskar att man var, ja jag vet inte, något annat än den man är.
En frisk, fullt "normalt" fungerande människa, med hyfsade känslonivåer.
Men det är bara dessa stunderna. När allt snurrar. Dessa få intensiva stunder, men det går över.
En kort liten stund av sinnesförvirring sen så. :)
 
Var en vända på stan idag, med Bel Ami.
My Love.
Sitter på jobbet nu.
Fortfarande lite orolig i hjärtat.
Kan inte riktigt koncentrera mig på vad jag skriver :P
Aja.
 
Imorgon blir det Italien träff med the gals!
Helia och Cristina kommer hem till mig vid 12, and oh how we´re gona hype..!!
 
 
 
Nu ska jag nog ta och bädda ner mig, upp tidigt och jobba vidare imorgon.
 
Puss!!
 
 
 
 
 
 
Theddans nya hipster stil
 
 

Söndag.

Gud, det har verkligen varit så himla skönt att vara ledig i helgen!
Bara kunna vara hemma.
Känner mig lite små rastlös idag. Känner för att ta tag och göra något.
Tror jag ska ta på mig och rensa lite här hemma. Få iordning lite, försöka hinna med en liten promenad också kanske, innan det blir mörkt. Se om någon är villig att hänga på! :D
Och ikväll blir det nog myshäng!
 
Får ta och drick upp mitt kaffe!
 
 
//

oh yes



Tillräckligt frisk i fingret för att kunna spela nu! :)

Lördag.

Ingen dålig lördag det här!
Vaknade sent, vid tolv, helt utvilad, sen har jag mest suttit vid datorn, kollat film och så.
Blev riktigt seg så lyckades få upp mig själv, tog en nypa frisk luft, lagade en snabb enkel, jävligt god maträtt( som bland annat innehöll ris, qourn, getost, och solrosfrön).
Åt och tittade på ytterligare en film, sedan har jag pratat i telefon, och spelat gitarr.
Tänkte att jag skulle plocka iordning lite här hemma och göra mig själv iordning, så här lagom till att vissa gör sig iordning för sängen ^^
 
Nä men en helt perfekt återhämtningsdag!
Fortfarande lite molnande små värkar men inget farligt.
 
 
 
Får se vad kvällen bär med sig!!
 
 
 
Puss
//

Du gick åt fel hål.

 
Var det denna, som spelades, dagen du tog ditt beslut.
Dagen du gick din väg.
Dagen du beslutade att skicka ett sms, som förändrade allt.
 
 
 
"You know I'm not one to break promises,
I don't want to hurt you but I need to breathe.
At the end of it all, you're still my best friend,
But there's something inside that I need to release.
Which way is right, which way is wrong,
How do I say that I need to move on?
You know we're heading separate ways.

And it feels like I am just too close to love you,
There's nothing I can really say.
I can't lie no more, I can't hide no more,
Got to be true to myself.
And it feels like I am just too close to love you,
So I'll be on my way.

You've given me more than I can return,
Yet there's oh so much that you deserve.
There's nothing to say, nothing to do.
I've nothing to give,
I must live without you.
You know we're heading separate ways.

And it feels like I am just too close to love you,
There's nothing I can really say.
I can't lie no more, I can't hide no more,
Got to be true to myself.
And it feels like I am just too close to love you,
So I'll be on my way.

So I'll be on my way.

And it feels like I am just too close to love you,
There's nothing that I can really say.
I can't lie no more, I can't hide no more,
Got to be true to myself.
And it feels like I am just too close to love you,
So I'll be on my way.

So I'll be on my way.
So I'll be on my way."

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kärlek i Bild.

 
 
 
 
 
Min vän kan måla hon..! :D
 
 
Puss!!!
 
 
 
//
 

Mens. Far åt helvetet.

Ligger i sängen, datorn i knäet och en kopp kaffe bredvid.
Igår skulle vi ha party, det såg väl hyfsat okey ut, lite för lite ös bara, men ändå okey ut, fram tills att vi hamnade i sängen och låg och snackade allihop.
Jag kände den där välbekanta smärtan började sprida sig i magen.
 
Jag fick ju lite mensvärk igår efter att jag varit hos Helia, vid 2 tiden sådär, Förberedde mig på det vanliga, ett par timmar i fosterställning med en varmvattens flaska och titta på tvn. Men denna gången blev det inte så farligt.
Och jag tyckte det var konstigt men försökte att inte tänkte på det, eller reflektera över det, utan bara körde järnet och gjorde mig iordning inför kvällen!
Men som sagt, när vi satt i sängen och snackade allihopa så tog det nya krafter och small till typ.
Helt sjukt, helt paralyserad av smärta och kände hur det började domna bort i magen och insida låren.
Illamåendet sköt upp som vanligt, men denna gången spydde jag verkligen.
Så dom andra gick hem till Niklas, Helia stannade en liten stund tills det lagt sig för mig.
Klingade av till en mer tolerant smärta och hon körde hem också och jag bäddade ner mig till en film.
Pratade med en vän, som också har problem med detta, hon har endometrios.
Och allting stämde ganska väl in på mig med, så ska kolla upp detta på fredag, kan inte gå så här längre.
En aning skrämmade alltihopa ändå tycker jag.
 
Aja..
 
Nu måste jag nog ta och fixa lite käk, så man får i sig lite mat idag.
Sen kanske lira lite gitarr, var länge sedan nu, inte kunnat spela på hela jul och nyår i och med mitt finger, men nu så! :D
 
Och ikväll blir det skype med Linn och Felix och häng hos Niklas! Mysigt! :D
 
 
Puss!!

I knew you were trouble when you walked in.

Mitt liv, när jag tänker på det, är så himla himla konstigt.
När jag tänker på hur det ser ut för ett år sedan, så är det så himla annorlunda jämfört med nu.
Ett helt annat liv, så himla olikt det jag lever just nu.
Då var jag mest ensam hela hela tiden, så rastlös och jag satt bara hemma om dagarna. Och bara satt.
Nu, kan jag inte ens komma ihåg när jag bara satt hemma och satt, helt själv, utan att ens prata med en annan människa.
Och samtidigt som det är då helt underbart, så saknar jag även den tiden.
Jag är en social människa av naturen, men lika social som jag är, lika asocial är jag.
En social ensamvarg.
wtf.
Och om man tittar tillbaka två år sedan..
Oj.
Vekligen ett helt annat liv.
En helt annan människa.
Och även om det var en oerhört lycklig tid, så känns det mest smärta när jag tänker tillbaka på det, tyvärr.
På grund av allt som blev, så här i efterhand.
Men i alla fall, just nu är det på snudd för mycket.
Jag behöver bara vara jag, balansera mig lite igen, ut i skogen och krama ett träd eller något.
Har faktiskt bokat in, om 2 veckor.
En och en halv dag. Utan någon som helst mänsklig kontakt.
Ingen telefon eller umgänge.
Jag ska stänga in mig i min lägenhet, låsa dörren och bara vara i mig själv.
Behöver det, så himla himla mycket.
 
Nu ska jag sätta igång en film och somna, slutar en timme tidigare imorgon, huray!
Så strax efter 8 bär det av mot min älskade älskade Bel Ami och äta låång frukost och njuta av en Taylor Swift dokumentär.
När vi är som bäst, Bel Ami och jag.
 
 
"Om du gav det du ger till mig, till alla andra, hade du fan kunnat rädda världen." -Helia Mirsaeidi
And right back at you my love, världens bästa.
 
Puss
 

BRING ME THE HORIZON

 
Sitter på jobbet och pluggar, sätter på Bring me the horizon i lurarna.
Jisses..... Hjärtat väcks till liv. det var verkligen super längesedan jag lyssnade på dom, och vilka gamla känslor och minnen som väcks.
Älskar det...
 
 
"Started off as with a one night stand, lingered to a fling.

Take my hand, show me the way, we are the children that fell from grace.
Take my hand, show me the way, we are the children who can’t be saved.

One more nail in the coffin, one more foot in the grave.
One more time I'm on my knees, and I tried to walk away.
How has it come to this?

I've said it once, I've said it twice, I’ve said it a thousand fucking times.
That I'm okay, that I'm fine, that it’s all just in my mind.
Addiction's got the best of me, and I can’t seem to sleep.
It’s not 'cause you’re not with me! It 'cause you never leave!
You say this is suicide? I say this is a war.
And I'm losing the battle, man down!, man down! Oh!
This is what you call love? This is! A war! I can't! win!
 
Every second, every minute, every hour, every day
It never ends, it never ends"


 
 
 
"We all have our horrors and our demons to fight.
But how can I win, when I'm paralyzed?

Don't go, I can't do this on my own.
Save me from the ones that haunt me in the night.
I can't live with myself, so stay with me tonight.
Don't go.
If I let you in, you'd just want out.
If I tell you the truth, you'd vie for a lie.
If I spilt my guts, it would make a mess we can't clean up.
If you follow me, you will only get lost.
If you try to get closer, we'll only lose touch.
Yes you already know too much, and you're not going anywhere.

Tell me that you need me 'cause I love you so much.
Tell me that you love me 'cause I need you so much.
Tell me that you need me 'cause I love you so much.
Say you'll never leave me 'cause I need you so much."
 
 
 
 
 
 
 
"Ever since this began, I was blessed with a curse.
And for better or for worse I was born into a hearse.
I know I said my heart beats for you. I was lying girl, it beats for two.
Because I got your love and I got these voices.
Take back every word I've said, ever said to you.
Take back every word I've said, ever said to you.

Ever since this began, I was blessed with a curse.
And for better or for worse I was born into a hearse.
I know I said my heart beats for you. I was lying girl.
I've been lying to you...

Everything I touch turns to stone.
So wrap your arms around me, and leave me on my own.
Everything I touch turns to stone.
So wrap your arms around me, and leave me on my own.

Take back every word I've said, ever said to you.
Because everything I touch turns to stone.
So wrap your arms around me, and leave me, I can't hold on.

Take back every word I've said, ever said to you.
Take back every word I've said, every word I've said.
Take back every word I've said, ever said to you."
 
 
 
 
 
 
 
"I wanna hate Every part of you in me, I cant hate the ones who made me."
 
 
//
 
 
 

Jooobbar!

Noo shit sherlock.
 
Imorgon är det Fredag och Helg!
Och jag jobbar inte igen förrän på måndag kl 17.
Riktigt skönt!
 
Är riktigt sugen på att ställa till med fest.
Paaarty!
Skratt, gos, kel, mysigt umgänge, en dans eller två!
Man kanske skulle parta lite hemma imorgon.
Wii.
 
Letar efter en Skivspelare. Vill ha Vill ha.
Och efter lp skivor med Freddie Wadling. Oh yees!! :D
 
 
62 dagar kvar till Italien, cant wait. Feels like heaven.
När jag satt i bilen på väg till jobbet i Tisdags, så slog det mig att jag faktiskt ska åka till Italien. WOOOOOOAAAA!!!! Så sjuuukt!!!!!
 
Helt magiskt ska det bli. Verkligen!! :D
 
 
Får passa på att plugga lite nu.
 
Puss

?

Massor av djupa funderingar idag, ska man satsa på utbildning till hösten, eller festivaler till tusen i sommar?
hum hum

Oh my...

Plockade precis bort stygnen i fingret, helt själv.
Det var banne mig lite obehagligt.
Till och med för mig.
Isch.
Vet inte ens varför jag gjorde det, men får sådana maniska ryck ibland, när jag börjar pilla på något eller liknande.
Skulle egentligen sätta på ett plåster innan jag skulle lägga mig, men sen satt jag plötsligt med sax och pincet.
 
Skar ju mig i fingret Lördagen innan Jul. Ganska rejält, var på jobb så fick åka in på akuten och sy.
Jag missade senan precis men skar hål på senskidan, så läkaren fick sy inuti fingret och sen två stygn utan på.
Och sen satt jag hela julafton och kunde inte skära min mat ordentligt -.-
 
Men nu har det nog läkt ihop hyfsat, är dock tyvärr fortfarande ganska öm, konstigt nog. :/
 
Nej nu är det dags för mig att krypa ner i sängen, jobbar fortfarande och slutar 9 imorgon. Sen har jag bara ett pass kvar denna veckan.
Är verkligen riktigt trött och mör nu.
 
Väldigt trött i kroppen, men man har ju levt rövare under jul och nyår och i fredags gick jag på min "jobbiga" jobb vecka sedan innan jul.
Så ja, det är ju inte en vanlig "jobbig" jobb vecka, den har varit extra seg, i och med alla sena kvällar och dåliga matvanor de senaste veckorna.
Konstigt nog har det dock känts för jävla bra ändå, på jobbet. Gått jättebra på jobbet och varit jätteskönt och kul att jobba faktiskt. Men fan så trött...
 
Så sooova.....
 
Puss.
 
 
 
Ett skadat finger under julhelgen.

@ work!

Kom faktiskt upp någorlunda tid imorse, trots en måndagsklubb igår!
Niklas och Anton kom över, och senare även Tim, Elina och Axel.
Super gosigt må jag säga! :)
 
Och det var så himla skönt att komma upp och verkligen få tid att packa väskan inför jobbet, och sedan sitta ner och äta lite frukost hemma. När hände det sist?
Känns som att jag är inne i ett lite flow, ett agerandeflow, handlingsflow. Ett bra flow.
Har tagit tag i pluggandet igen, och allt möjligt egentligen har tagits tag i.
Planeringar görs och mål sätts.
I slutet av året är jag kanske certifierad friskvårdsterapeut också, vem vet.
 
Är ledig i helgen och tänkte först bege sig ner mot skåneland, men folk verkar vara upptagna och inte så entusiastiska så det får bli en hemma helg.
Tror det behövs, både ekonomiskt och själsligt, behöver nog ordna lite hemma och få lite hemma-tid. 
 
Mår så himla fint.
Känns bra.
 
 
Puss
 

Jobb.

Jobbade igår till idag, gick bra!
Inte gjort mycket annat idag, mest tagit det lungt!
 
Niklas och Anton är här nu.
Myser och så, blir la en film sen!
 
 
//

Detta har visst också hänt.


Vad som komma skall.

Skratt, glädje, tårar, skam, smärta, sorg, lycka, skåne, hångel, fest, jobb, göteborgsflytt, spanienflytt, Klick i nästan en vecka, laserdome, party, skedning, avund, födelsedag till tusen, ITALIEN, MUMFORD AND SONS, lite fler födelsedagar, lite fler födelsedags partyn, göteborg, malmö, göteborg, malmö, kärlek, Bel Ami, kryddan i mitt liv, ciggen efter ligget.
 
Ah jo, det täcker nog det mesta fram till April.
 
 

Vad som varit.

Jul, nyår, mat, akuten, måndagsklubbar, tisdagsklubbar, onsdagsklubbar, hela veckan klubbar, Ångest, kärlek, kramar, icke kramar, en önskan om kramar, en önskan om kyssar, en önskan om en kärlek, ett älskande, bara för en natt, fylla, dans, sång, musik, bråk, glädje, körningar, pizza, ilska, irritation, Överdrivet mycket jobb, assistent, rökeri, flytthjälp, musikhjälp, Malmö, myskvällar, filmkvällar, Bel Ami kvällar, rött läppstift, Taylor Swift, Mumford and sons, Hype, icke Hype. Och en katt som varit bortsprungen i 6 månader -->Hemma.
 
 
 
 
 
 
 
 

Då var man här igen!!!

Ja jävlar!!!
Inte skrivit på en hel månad!!
ojojoj, innebär detta att jag har haft ett liv i en hel månad?
 
Nej troligtvis inte.
Det innebär snarare att jag är oplanerad och jävligt lat.
 
Men det har faktiskt varit fullt ös.
Det är mest det hela tiden.
Nu när man börjat skaffa vänner runt denna hålan.
Var väl på tiden. Bott här i över tre års tid nu.
Jisses, måste snart flytta igen, kan inte bo så länge på en och samma plats.
Men det är ganska gosigt, jag är ju trots allt en Ûbersocial människa som älskar andra människor.
Blev nog en aningens deprimerad hösten/vintern för ett år sedan, när det verkligen inte alls fanns en jävel i mitt liv.
Jo, nere i fin-land, skåneland, befann sig de flesta små hjärtan. Men då hade man inget fast jobb och ingen inkomst, så satt mest i min lägenhet med min katt och tycket synd om mig själv.
 
Precis som om att jag inte själv satt mig i den situationen.
Nej, man måste ta ansvar för sina handlingar, känslor, och allt annat trams man känner/gör.
För det är bara helt och hållet man själv som bestämer hur saker och ting blir, i alla fall sin attityd till saker och ting.
Du bestämmer ju kanske inte om chefen ska sparka dig eller inte men det är fan upp till dig själv hur du väljer att ta det.
Så det så.
 
 
Helia skickade ett sms nyss, -Kan inte bara du och jag styra världen?
Eh jo. Alla gånger.
Bel Ami.
Är fan så kär i henne.
Och nu lämnar hon denna lilla hålan, om en månad beger hon sig upp till en annan kärlek i våra liv.
Göteborg.
Det känns så fel och så konstigt, men ack så fint.
Förra gången någon som jag Älskade så högt flyttade till Göteborg så förlorade jag en av de största kärlekar jag i mitt liv.
Något som gjort mig till den jag är idag.
Har fortfarande svårt att se världen i färg efter det.
Fortfarande svårt att andas emellan åt.
 
"För jag kan inte ens gå, utan din luft i mina lungor.
Jag kan inte ens stå om du inte ser på,
åh genomskinlig grå, blir jag, utan dina andetag."
 
Och självklart hatar jag det,smärtan, men inte lika mycket som hela den här grejen att man blir så pass "beroende" av en annan människa.
Att jag har valt att gå så jävla djupt ner för att en människa gjorde så.
Att jag inte bara kände en viss sorg över situationen, fullt normalt, och sen släppte och gick vidare.
För någon som gör så, är inte värd mig.
Istället, krashade jag, så jävla hårt att jag inte ens visste om jag skulle överleva.
Allt har varit färglöst, grått och trist.
När jag mötte människan igen, 4 månader efter sveket.
Tror jag att det var första gången, någonsin, jag kände det, hur mycket denna människan verkligen betydde för mig. Och vad hen betydde för mig.
 
När våra ögon mötes, händer togs, nära nära, så nära att man kunde urskilja allt i detta vackra ansikte.
Då slogs det med all kraft.
Det var det värsta och absolut bästa jag någonsin varit med om.
Allting fick färg igen, allting var ljust igen, tonerna från livet ljöd, och jag andades för första gången på 4 månader.
En litet stund, innan allt revs sönder igen.
 
 
Jaha.. tänkte att jag skulle in och skriva om vad som hänt den senaste månaden.
Meen nähä så blev det inte alls, istället har vi vältrat oss i gammal skit, what I do best!!
 
Sitter faktiskt på jobbet!
Jag tänkte plugga lite, blivit enbart blogg skrivande än så länge, hehehe.
Får bli ett litet inlägg till sen måste jag ta tag i det.
 
Puss och Kram.
 
 
 

RSS 2.0