Min värld är snölös.
Och min själ grå.
Fy fan för denna vintern.
FY fan för klimatförändringar och en skev värld.
Denna Hösten och Vintern har varit en av det tuffaste på länge.
Jag hade hoppats på lite snö.
I alla fall lite till Jul.
Snö.
Snö Snö Snö.
Snö är så viktigt för kroppen, för oss,
i den här tiden när allting är så mörkt.
När tröttheten och håglåsheten blir mer och mer påtaglig, så gör snön under för trötta och frusna själar.
Allt gnistrande ljus som tar över skuggorna.
Det ofantligt mäktiga vackra med snön.
Hur det förvandlar ett helt landskap.
Känns som att jag tjatar om detta varenda år. ^^
